Så var den här, dagen 60 år. Känns ungefär som i går som 59 +. Man vänjer sig. Medelåldern är förbi, jag tror att gränsen går vid 60, eller är det 65. Jag har en son i yngre medelåldern, dvs 35 +, samt 2 barn i 20 + åldern och en nyss avslutad tonåring (18+). Tydligen har jag blivit lite sifferfixerad, så någon betyder det väl att jag passerat 60. 5 år kvar till pension, men det skall jag inte tänka på, för då börjar surdegstillvaron, då man tjatar om hur man gjorde förr, och att det dom nu försöker göra, det gjorde jag både på 70- och 80-talet och det gick inte då heller.
Övergången har firats som sig bör, med resa med barnaskaran, barn-barn, svärdotter (om man nu får kalla henne det) och Ann (=fru) till Lanzarote, ett ställe som jag alltid tyckt verkar helt omöjligt att resa till, för sån är jag då verkligen inte, men det var jag. Det var riktigt schysst faktiskt, se föregående.
Veckan som gått har ägnats åt matpreparationer och avslutades igår med en stilenligt fest, öppet hus, där vi åt, där jag för en stund stod i centrum, och blev uppvaktad. Det var roligt, trevligt och precis lagom för en 60-åring. Vi sjöng också, våra gamla låtar, Ann tyckte det sjöngs för långsamt, men alla har ju glasögon för att läsa de gamla välkända sångerna börjar alltmer få karaktären av svenska kyrkans psalmsjungande.
Dagen har ägnats åt uppstädning inne och ute, lånade Svantes släp och drog iväg med 7 lass sly till byns valborgsbål, inspekterade den allt mer havererade flaggstången, och undrar lite förskräckt hur man tar ner en flaggstång som lutar mot växthuset och hotar att brytas sönder, om man petar i den. Hur får man den att inte falla mot växthuset? Hoppas det inte blåser de närmaste dagarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar